Hur ligger den svenska skolan till i jämförelse med andra länder?

Ingen har undgått medias skrivelser om den svenska skolan i en krisartad beskrivning och löpsedlar där resultat från kunskapsmätningar formuleras som Svensk skola i kris och Pisa-chock.

Att skolor utvärderas och jämförs internationellt är inte ett helt okomplicerat fenomen då de nationella skolsystemen skiljer sig åt. Vidare kan dessa kunskapstester som utgör underlaget för utvärderingen tolkas olika vilket väcker tankar kring hur vi utvärderar skolan och hur denna utvärderingen används. Det väcker även frågor kring kunskapsmätningarna i sig om huruvida de mäter vad de är avsatta att mäta.

Vad säger resultaten oss om den svenska skolan?

Bakom löpsedlarna kan konstateras att svenska elever överlag har presterat relativt bra resultat och även presterat ett antal toppresultat men slående har varit att de inte presterat särskilt bra i matematik och att resultaten på senare tid har försämrats.

Varför och hur utvärderas skolan på ett internationell plan?

För att jämföra nationella utbildningssystem används alltmer kunskapsmätningar som genomförs av internationella samarbetsorganisationer. Fokus för dessa undersökningar har varit att mäta kunskaper för att synliggöra hur politiska och sociala mål uppnås. Dessa kunskapsmätningar får effekter i den utbildningspolitiska debatten.

Internationella kunskapsmätningar som görs i jämförande syfte kan ses som en möjlighet för länder att upptäcka styrkor och svagheter i sina utbildningssystem. Vilka i sin tur kan användas för att förbättra skolan. Vidare kan jämförelserna leda till beslut som ökar den internationella konkurrenskraften och den ekonomiska tillväxten.

En del av effekterna som dessa studier bidrar till kan dock inte direkt relateras till de uppmätta resultaten. Resultaten används i den utbildningspolitiska debatten och inom medial utbildningsdisskusion inom vilka det finns olika agendor till hur resultaten tolkas och används. Ur en vetenskaplig synvinkel finns en relativt bred acceptans för dessa kunskapsmätningar samtidigt som en viss kritik riktas kring tolkningarna av resultaten vilka ges ett annat uttryck än vad det finns vetenskapligt underlag för att hävda.

Problematiska aspekter

En viktig aspekt som inte alltid framgår tydligt i debatten när det gäller dessa internationella kunskapsmätningarna är den att de enbart omfattar ett fåtal ämnesområden i den svenska läroplanen. Ytterligare en aspekt är kulturskillnader som innebär vissa specifika förutsättningar för eleverna samt hur de presterar på proven. Vissa länder har en kultur där det är betydelsefullt att prestera på topp och där förberedelserna inför prov kan se helt olika ut för eleverna än i andra länder.

Det som är mest problematiskt med det här sättet att utvärdera olika länders skolsystem grundat på provresultat från dessa internationella kunskapsmätningar är att risken finns att viktiga aspekter av elevernas lärande, pedagogik och undervisningen blir åsidosatt. Det är ju just dessa områden som borde ges mest fokus för utvecklingsmöjligheter och vara den mest positiva aspekten med vad en sådan typ av utvärdering kan bidra till för det nationella skolsystemet.

Jag ser många fördelar med att utvärdera skolsystem och elevers kunskaper på nationell och internationell nivå men en viktig fråga är på vilket sätt det görs, vilken information som samlas in och hur den används i utvärderingar av skolan. Därför är det viktigt att skolutvärderingen och kunskapsmätningarna studeras och utvecklas för att kunna motsvara det vi förväntar oss av dem. Som framtida lärare väcker det  tankar kring hur resultaten och konsekvenserna påverkar våra elevers kunskaper och utveckling samt deras självkänsla och självvärdering inom de olika ämnena. Ytterligare en fråga är vilka effekter det bidrar till i diskussionen gällande lärarnas egna profession.

 

 

Referenser

Klapp, Alli  (2015). Bedömning, betyg och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, C., & Folke-Fichtelius, M. (Red.). (2016). Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik (2. uppl). Lund: Studentlitteratur AB.

 

/ Nadja Sihlberg